Varför känns det som om jag har misslyckats i mina framtidsplaner just nu, varför tar jag detta nederlag så hårt. För jag hade inte hade något annat i tankarna, och helt plöstligt ska jag fokusera på något annat. Radikalt sagt så kan orkar jag inte det just nu, blir sedd som en liten misslyckad person, tack så mycket. Av en viss person, och rent ut sagt, så sätter det känslomässiga spår. Jag vet ej hur man ska ta kritiken hon ger mig, som jag nu vill säga så gör jag som jag själv vill. Jag ska söka tills jag kommer in, för det är ju i dem trakterna jag vill bo, då är skolan det ultimata alternativet. Jag älskar skolan, miljön, lärarna, naturen och omgivningen. Ja som sagt finns det inte en annan skola jag vill gå på just nu, jag har kollat runt, men kom på returen tillbaka hit. Men säg vad du vill,alla får ju säga vad dem, men man får väl inte säg det i vilket känslo tillstånd den drabbade befinner sig i. När man känner sig nere vill man ha ett stöd, men ens vänner bor långt bor, här har jag dig Ingela, men jag vill ha dem andra vid min sida med . <3>
//Maria
onsdag 2 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du är inte ensam för du har vänner runt omkring dig men du ser dom inte för du har blivit blind för du hade många vänner tidigare men vilka vänner har du nu?
Skicka en kommentar