Nu har det blivit till det bättre, har pratat med min lärare nu. Hon har aldrig talat bakom min rygg, det är det sista hon skulle göra. Innerst inne vet jag det, men kände bara att det man hörde igår inte var vidare värmande att höra. Men som sagt nu är det ur världen för en viss del, jag ska ringa så fort det är något jag undrar över. Jag kan lova att ha någon som hon vid sin sida är guld värd, hennes familj kan vara lyckliga! För jag vet att om jag berättar något för henne stannar det hos henne, hon är ingen som sprider ordet vidare. Hon vet vad förtroende är, som om den som startade allt det inte visste. Jag vet vem det är och jag är inte stolt över att ha en sådan vän kan jag intyga. Dem vill ha uppmärksamhet, men kan nog inte riktigt sätta fingret på hur dem ska te sig för att finna den. Kunde säga igår att jag tyar inte mer lögner och missförstånd. Men ordspråket bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna dess båge är verkligen ett sanningens ord. Man ska försöka och inte ge sig även om det ser som att man kan misslyckas, man ska tänka på att det kan inte gå fel, det kan bara gå galet. Men vad gör det när man har försökt. Jag hoppas även på andra positiva svar nu under dagarna innan man fyller år, men verkar det som om man ska klara det så ska jag det. Jag vill se ett Ja, du är antagen på pappret, annars vill jag jobba på Ikea, det är ju nära till inredning något jag gillar. Men kanske Gekås när man gillar kläder, jag vill helt klart jobba med folk i allmänhet. Men nu flyter dagen vidare, det ska ske utan bekymmer tro mig, det har jag fått nog av!//Johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar