Jag är less, på nästan allt. Kan det inte ske nåt positivt, inom ekonomin och kärleken. Jag vet ej, jag hoppas och längtar. Men det kanske är utför redan, jag är snart inlåst och inspärrad med min hopp och förtvivlan. Men inte ska man väl se så mörkt på det, för det kanske inte är så dystert, kanske snart både har ett fast grepp om min ekonomi och min kärlek. Jag vet ej innerst inne. för jag kan ej se in hur framtiden ter sig för min del, den får sluta som den slutar. Men alla har vi drömmar, man vill försöka få till liv. Min är att få en egen liten familj, att få känna kärleken över det man har i sitt egna hem. någon man skapat och några man verkligen delar kärleken med. Ävend är i hopp och förtvivlan, i dem goda stunderna som dem man bara vill förtränga. Men som sagt kanske har har det en vacker dag, vill ju ej vara någon av dem som dör ensam utan den kärlek och värme, man alltid letat efter. Man ska aldrig vika ned sig, det är sant. Det gör man inte inom en sport heller, det är det som gör det extra underbart inom att se fotboll. För att man vet att det kommer vara full aktivitet hos det laget men vill se segra, men visst en förlust är alltid till att vänta sig. Men en förlust inom en dröm och inom sitt egna liv, svider djupt och länge, man vill inte förlora det som är viktigt i ens liv, för när man väl insett att det är förlorat är det nog allt redan försent. Men en match som man förlorat svider lite grann, men det är bara att ta nya tag på och under nästa match dem står emot. I livet får man nog inte gå på retur, då har man allt bara tur, det är något vi alla inte har.
//Johanna
onsdag 16 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar