The love of friends and the ideal ..

Ja, jag har allt Victoria Margareta Svensson som min förebild, men hon är inte ensam i den ramen att vara det för mig. Förbilder för mig har jag allt ett par, men dem inbringar allt sitt egna sinne till mig, och mitt lynne ja. Ja, men vet man mkt om sina förebilder, ja vissa vet man mer eller mindre om, Vickan från lilla Rånnaväg. Den orten kanske man kan finna, när man har den andra förebilden i grannbyn. Mona betyder oxå hur mkt som helst för mig. Hon har gett mig mkt som kan vara till fördel för mitt egna sinne, och framtida hopp om vad man kan ge till sig själv och andra. Men som är det en bit till den andra, till sommarens stad, Halmstad. Även om man inte haft den bästa tiden med dig, har du gett mig mer att ha med sig själv. Än vad du kan ana, Petra. Otroliga är dem allihopa, för tack vare dessa vågar jag ta steget. Vågar göra saker med mitt liv, för deras ord och glädje över saker och ting, bär jag med mig vart jag än går. Ni har gett mig mkt mer än vad jag själv skulle kunna ha funnit. Men som blir man alltid glad när man ser vickan spricka upp i ett leende, visst bli man glad när man hör av Mona & Petra. Det är så fint, men förebilder blir alltid dem som är äldre, det är nog sant. Jag kan nog inte ha en jämngammal som min förebild. Ingela, vad du betyder mycket för mig gumman, jag vet ej vad jag hade gjort utan dig, men jag kan inte veta, för minnen innan jag mötte dig är allt bleka. Men glömmer aldrig första dagen på katrineberg, då vi insåg att vi skulle bli mkt bättre vänner än vi redan hade blivit. Du och jag bara rusade mot varandras armar och du ta mig tusan trampade på min tå, det glömmer jag aldrig. Det var en inre lyckan att finna en vän som du, jag kan allt inte leva utan dig. Jag kan inte det gumman. Jag har många vänner jag ej vill förlora någonsin, då menar jag verkligen det. Dem har tagit sig fast med ett hårt och fast grepp om mitt hjärta. Vänner är en del av livet, likaväl som ens förebilder, som bygger en till vem man är, som gör en till en helhet i person. Tror man inte blir en helt tills man har barn vid en sida, små fötter som springer runt på parkettgolvet, vilken känsla helt enkelt. Men den upplevelsen har jag inte upplevt än, men en vacker dag hoppas jag allt, att även jag får kännas vid den kärleken. Som dem säger är starkast av dem alla. Kärleken till ett litet barn.

//Johanna